Nu har de rullat iväg söderut det söta gulliga paret. Precis som på uppresan i en fullpackad bil. Om ni frågar mig vad de har i bilen så är jag lite osäker men mycket är det. Det jag hann uppfatta när jag vinkade av dem var att det fanns många rullar varav en var en inrullad Kina-matta och några andra var toarullar. Har inte tänkt på det men gissar att svenskt toapapper håller bättre kvalité än det serbiska. Lika bra att hålla den standard man är van vid tänker de säkert mina små gullisar. Kaffeförpackningar och filter till bryggkaffe finns garanterat också med. I Serbien dricks det inte lika mycket filterkaffe som det kallas där. Hur ska vi klara oss utan bryggkaffe vi som är vana med det hemifrån? Det går inte så vi tar med oss det ned. De har även med sig en ny laptop. På gamla dar har de blivit datoriserade och vill ha en i varje bostad så att de slipper ha med sig en och samma upp och ned varje gång de reser genom Europa. Varför de inte köper en där nere vet jag ej. Vissa saker håller helt enkel inte måttet.

Oj, just det, har för mig att de även har med sig någon form av isoleringsväv och annat som hör badrumsrenovering till vilket de ämnar ägna sig åt så fort de kommer till huset i Belgrad. I Sverige är vi bättre på det också, att isolera oss vill sägas. Säkert har de tryckt in lite kläder och kanske någon kudde eller ytterligare en och annan teknisk manick som man inte kan vara utan. I vilket fall som helst brukar bilen vara smockad.

Förra året hade de även laddat med Bregott, flera paket som de skulle ha med sig i en kylväska, eftersom de svenska barnbarnen med vänner och flickvänner skulle hälsa på. Dessa Bregott glömdes i kylskåpet hemma i Haningebostaden. När de insåg det köptes det in nya i Trelleborg som också glömdes i ett kylskåp. Denna gång i Wien. Har en kusin där som de alltid hälsar på på vägen ned. Bregotten behövde stå kallt under besöket. Eftersom de var ytterst nödvändiga att ha med sig för barnbarnens skull vilket inget av barnbarnen känns vid och riktigt vet varför, förmodligen har någon försagt sig vid något tillfälle och mormor och morfar plockade upp behovet, så gjordes det upp en plan. Bregottpaketen skulle kusinen ta med sig nästa gång hon och hennes familj skulle åka hem till mamma, min moster, i Bosnien. Där skulle de så småningom hämtas upp nästa gång min mamma hälsade på syrran. Självklart i god tid innan barnbarnen kommer på besök i Serbien. Det är viktigt att ha rätt smör på mackan om man är svenskt barnbarn!

Ni som läste mitt inlägg Ordningen är återställd från den 18 oktober förra året vet också att de har skapat denna vana att transportera saker de saknar genom Europa från det ena till det andra landet. Mat upp och toapapper ned. Dålig hörapparat upp och ny bra ned. Den ickehörande pappan har faktiskt skaffat sig bättre hörapparat i år så förhoppningsvis kommer han vara lite bättre på att lyssna på vad som sägs. Detta under förutsättning att han verkligen har lyssnat ordentligt när inprovningen gjordes. Vi är inte helt övertygade om att så är fallet så mamma har blivit beordrad att svara i mobilen under den långa bilresan. Tidigare år har han svarat fast han har kört bil och inte hört vad som sägs. Den stressen vill vi slippa. Nu sitter jag på spänn och hoppas att de idag hinner fram till Wien ordentligt, med eller utan Bregott i bagaget.

Det gulliga paret i maj 1960

Det gulliga paret i oktober 2012