Jämnt humör

Måste skriva något om jag ska klara utmaningen. Har bestämt mig att jag ska hålla ut 100 dagar i följd. Det är dag 27 idag och jag vacklar ordentligt. Tematiskt. Har inget särskilt att fördjupa mig i. Inte mer än att det blev en riktigt bra dag. Fantastiskt väder. Några problem lösta. Avbockade uppdrag på jobbet. Träning. God mat. Nu vila. Inget att klaga på. Nöjd med andra ord. Då har man inget att skriva om. Konstigt det där men så är det. Inspirationen kommer när man stör sig på något, är arg eller superglad, inte när humöret är jämnt. Idag var det väldigt jämnt. 

En periodare

Jag är periodare i shopping. Ingenting. Ingenting. Och så allt på en gång. Har ingen lust. Har svårt att hitta. Till slut lossnar det och kassarna fylls. Brukar sammanfalla med reaperioder vilket är lättare för samvetet. Denna helg fick jag ett återfall. Har införskaffat strumpor, skor, byxor, blusar och tröjor. Vårgarderoben är tryggad.

De coola typerna

Shoppat med mamma och kollat på fotboll med pappa. Idag passade jag på att umgås med mina föräldrar. Hinner inte med till vardags. Har ett ständigt dåligt samvete för det. De längtar efter besök och väntar på att någon av oss barn eller barnbarn ska titta förbi. Och vi har en massa annat för oss, hela tiden. När vi väl tittar in så är det i en halvtimme och sen vidare till nästa uppdrag. Tycker synd om dem. Och om oss. Vi har ju varandra till låns bara en kort tid. Den tiden borde man ta tillvara bättre.

Den coola typen och mamma Rosa.
När solen lyser på en hela vägen in i centrumet måste man behålla solglasögonen på.

 

Det där med restless legs har gått i arv från far till dotter.
Mina fötter till vänster och 80-åringens till höger. Han sparkar bra fortfarande. Har jag tur så kanske jag får ärva en bråkdel av hans livsglädje och energi. Man kommer långt med den, det kan jag lova.

 

Återvinning


Återvinning av högsta rang! Gamla strumpbyxor och tennisbollar blir fysioterapeutiskt redskap för att få bort min låsning i bröstryggen. Trodde att jag hade en knuta men det var lite mer än så. Enligt sjukgymnasten mest troligt orsakad av bilkrocken i höstas då jag och världens gulligaste kollega råkade hamna mitt i en polisjakt med en biltjuv körandes mot trafiken. Av allt som kunde ha hänt är nog en låsning i bröstryggen rätt acceptabelt även om det gör ont. 

Allt mitt yogande visar sig ha bra resultat, fick beröm för mina muskler och rörlighet av sjukgymnasten. Hon tror t o m att just den goda formen har gjort att jag har kunnat parera den onda och låsningen så länge som jag har gjort. Vet ej om det är bra att vara en som biter ihop och kör när det gör ont men får väl ta det som ett styrkebesked. Ska fortsätta att träna och kurera mig med mitt hemmagjorda verktyg som jag absolut måste använda. Kommer stå mot väggen och massera ryggen resten av helgen. Det gör skönont kan jag hälsa.

Längtar bort

Längtar bort idag. Känner mig trött. Kan hända att någonting sitter i kroppen men mest troligt är det handlar om knoppen. Det mesta startar där. Mycket anspänning med deadlines och leveranser har dränerat mig på kraft. Skulle behöva en minisemester. Eftersom det inte går att få till just nu får jag istället drömma mig tillbaka till några härliga stunder. 

Onsdagen som blev en torsdag

Idag har jag haft en felkoppling i hjärnan. Har återkommande trott att det är torsdag. Ett flertal gånger har stressen över allt som behöver färdigställas innan helgen sköljt över mig. Hur ska jag hinna med alla måsten på en dag, för att i nästa sekund inse att det bara är onsdag. Märklig känsla det där. 

Egentligen hänger det ihop med att måldatumet för mitt stora projekt närmar sig med stormsteg och allt som behöver slutföras sammanstrålar nu. Marknadsföringsdelar ligger oftast sent i kedjan och de produktioner som behöver göras görs i slutfasen. Som projektledare behöver jag se till att alla delmoment levereras i tid. För tillfället känner jag mig som Shiva, med tre ögon och fyra armar. Koll på allt och många bollar i luften. På vägen dyker det titt som tätt upp hinder som man får sopa undan om man ska hinna fram i tid. 

Min teori är att denna högre växel gör att man hinner med mer på kortare tid vilket ger känslan av att mer tid har förflutit än det faktiskt har gjort. I huvudet är onsdagen redan avverkad och torsdagen pågår för fullt redan idag. Tror att det bästa sättet att återställa klockan blir att lägga sig i soffan och meditera resten av kvällen. Förhoppningsvis är det torsdag morgon imorgon.

Yin yoga

Jobbar man på kontor blir det väldigt mycket sittande. Även om det går att höja skrivbordet och stå gör jag det inte tillräckligt ofta. Det eviga sittandet gör kroppen stel. För min del extra mycket då jag, helt emot vad man borde göra, ofta sitter med benen i kors. En vana som jag inte lyckas bli av med. Tro mig, har försökt. Kämpar med att hålla emot i max en minut och så ger jag efter och slänger oftast över det högra benet över det vänstra. Denna ovana har skapat en obalans i mina höfter och fram- och baksida lår. Egentligen blir hela kroppen påverkad. Allt blir lite skevt.

Sedan jag började på min nuvarande tjänst har tempot varit högt och arbetsdagarna flytande. Det går inte alltid att stänga ned och hinna till träningsklassen enligt plan. Som tur är kan man även träna online via SATS. Passar mig utmärkt att inte behöva passa tider utan köra ett pass när det passar mig hemma. Har främst testat yoga och Trigger Point. Allt för att tänja ut och få bort stelheten i kroppen. Nu senast blev det yin yoga, en meditativ och lugn yogaform. Den handlar om att hålla positioner mellan 3-6 minuter. Främst ska den öka flexibiliteten och behålla elasticiteten i vår fascia eller bindväv. Var mycket, mycket tuffare än vad jag hade räknat med. Det är inte alls lätt att hålla positioner så länge. Både kropp och hjärna säger ifrån och vill lämna innan tiden löper ut. Fick kämpa mig igenom de mentala spärrarna och lida mig igenom de fysiska. För det kändes. Rejält. Tolkar det onda som att det är behövligt. Kommer därför fortsätta med det tills kroppen och hjärnan ger efter. Tror att jag kan vara något på spåren.