Hjälp mig välja färg

Ibland drabbas jag av världens beslutsångest kring helt enkla löjliga ställningstaganden. Det är dags för mig att byta yogamatta och jag har kört lite research på vilken modell jag ska ha. Tro det eller ej men även yogamattor har olika egenskaper och är tillverkade i olika material. Viktigt att den är ekologisk och av naturgummi. Skulle kännas helt fel med något annat till just yoga. Man vill inte heller att mattan ska vara halkig. Den ska vara lagom tjockt så att man har bra balans också. Och så måste den ha rätt färg.

Alla besluten är tagna utom just det avgörande färgvalet. Kan inte för allt i världen bestämma mig för vilken färg jag ska välja. Valet jag gör ska jag leva med ett tag och då blir det helt plötsligt jätteviktigt. Första tanken var att välja Raspberry men sedan upptäckte jag både Purple och Midnight Blue. För att underlätta våndan tog jag råd av maken. Han lyckades förvirra mig ännu mer genom att gilla Key Lime som är en helt ny och lysande färg. Skulle absolut sticka ut bland alla svarta SATS-mattor. Men jag blev lite orolig av att den var för ljus och lätt skulle bli smutsig så jag passade på och tog råd av Lill-Malin. Svärdöttrar har koll tänkte jag. Och Malin har koll, hon gillade Tibetan Orange hon. Förstår henne faktiskt, om någon färg passar en yogamatta så borde det just vara Tibetan Orange.

Där gav jag upp och pausade processen. Vilade några dagar och återgick till urvalet idag. Behöver ju lägga den där beställningen en gång för alla. Så jag börjar om. Sneglar på alla färgerna och kommer inte fram till något beslut. Oj, där dök Dario upp. Darre ,vilken färg tycker du att jag ska välja på Mattan? Va, har du inte beställt den ännu, undrar han. Kastar ett öga på datorn som jag håller framför honom och säger ”Raspberry, fast jag kan inget om yogamattor”. Där står jag nu som ett stort frågetecken.

De enda två jag inte har frågat ännu är Fille och Mallan (Malin nr 2). Vet inte om jag vågar göra det. Lär stå där med ytterligare alternativ att välja mellan. Å andra sidan är de två riktiga hipsters och borde veta vad som är helt rätt just nu. Tror att jag ska skicka länk till dem trots allt. Under tiden tänkte jag involvera er med.  Ni kan hjälpa mig att välja rätt färg. Vilken färg tycker ni passar mig bäst? Kolla in bilderna och kryssa i er favorit. Ska bli kul att se var vi landar till slut.

Yogamattor från www.mykarma.se

Yogamattor från http://www.mykarma.se

Träna eller inte träna…det är frågan

Laddar mentalt inför kvällens träningsomgång. Anledningen till att jag överhuvudtaget behöver ladda är att jag har varit lite hängig och skippat träningen den senaste veckan. Egentligen kanske de senaste två veckorna om jag inte räknar in söndagens yogapass och BodyCombat förra veckan. Nu bär det emot av bara tanken på hur jobbigt det kommer kännas att stå där och pumpa.

En överläggning sker i mitt huvud och en massa anledningar till varför jag inte ska gå dyker upp. Ingen som är tillräckligt övertygande, måste jag erkänna. Vet att det är i sådana här stunder som man måste bita ihop och ta sig i kragen och gå till gymmet. När man väl står där kan man inte smita ut. Då får man hålla masken och kämpa sig igenom. Efteråt kommer det kännas bra, det vet jag.

Det är så lätt att ramla ur rutinen men så mycket svårare att hänga kvar i den. Och då är jag ändå en som verkligen tycker om att träna. Som tur är har SATS en regel om att en avbokning av ett pass måste ske senast en timme innan start. Har man lyckats missa tre avbokningar under en period blir man tillfälligt blockerad från förbokning. Hatar när det händer. Gör mitt bästa för att inte råka ut för det igen. Det gäller att bestämma avhopp i tid annars tvingas man gå, såvida man inte vill bli tillfälligt avstängd igen. Just nu tickar klockan och jag har bara några minuter på mig. Träna eller inte träna….det är frågan. Men idag ska det ske. Jag SKA gå! Måste, måste!

En dougie höjer humöret

Tung dag idag. Ingen speciell anledning till det. Vissa dagar är bara så. Uppförsbacke i skallen helt enkelt. För att det inte ska bli för mödosam klättring behöver jag ett avbräck. Något som får mig på andra tankar. Kommer inte på något som lämpar sig bättre än en mammadougie? Avfyrad i full köksmundering. Så varsågod, jag bjuder på den!

För er som är osäkra på vad dougue är så är det dansformen som jag enligt sonen lyckades sätta på första försöket.

Firar 1 år med er

Wiiii, tänk att ett helt år redan har passerat sedan jag gjorde det första inlägget den 23 februari förra året. Tiden flyger när man har roligt och det har jag verkligen haft. Trodde inte att jag skulle få så fin respons som jag har fått av er. Ni har bidragit till att skrivandet har fått en central plats i mitt liv. Hur många kan skryta med att de efter bara några månaders bloggande har fått tituleras Debattör och fått en helsida i Aftonbladet? Helt galet!

Ni har gjort det möjligt för mig och därför vill jag rikta Ett stort TACK till alla er som följer mig!

20140301-193115.jpg

Video

Parlare italiano?

Kommer ni ihåg mitt inlägg om drömjobb eller det ljuva livet som jag liknade det vid? Sonen fick förmånen att mot betalning resa till Italien och upptäcka Rom, en resa som han inte glömmer i första taget. Han bär ett italienskt namn, älskar fotboll och hans favoritfilm är Gladiator så på något vis valde de rätt kille för uppdraget. Eller så hade han bara flyt 🙂

Nu är i alla fall resultatet av den insatsen här. En reklamfilm för EF språkresor. Vill du åka med till Rom en sväng, klicka på länken här:

EF ama Roma

Parlare italiano? No? Synd att man inte är ung på nytt. Hade gärna utökat språkkunskaperna lite till.

Aldrig där man vill vara

Stiltje. Lugn. Ingen stress. Det mest ansträngande jag har gjort den senaste tiden är att jag har yogat en och annan gång. Bakat har jag visserligen också gjort men det gills knappt. Annars lever jag näst intill ett pensionärsliv. De senaste dagarna har jag fått smaka på hur det kommer kännas när även den andre sonen flyttar ut. Lugn. Stiltje. Ingen stress. Inga ljud. Tråkigt. Det som är jobbigt ena dagen längtar man efter nästa dag.

Konstigt det där hur man aldrig är riktigt nöjd. När det är lugnt då vill man att det ska hända något. Händer det för mycket vill man ha lugnet tillbaka. Har man jobb vill man bara vara ledig och när man inget jobb har och är ledig hela tiden vill man så klart inget hellre än ett jobb ha. Är det kallt vill man att det ska vara varmt och är det för varmt vill man att det ska vara kallt. Är man kort vill man vara lång och är man lång vill man vara lite kortare. Detsamma gäller en massa annat. Vad är det för fel på oss (läs:mig)? När kommer vi nöja oss med nuet? Precis det vi eftersträvar mest i yogan är det svåraste att få till. Att mota borta alla påflugna tankar är en kamp. Så svårt.

Det här lugnet som jag lever under just nu gör att jag inte ens är trött när det är dags att lägga sig. De senaste nätterna har jag legat vaken utan tillstymmelse av trötthet. Är livrädd att vända på dygnet helt eller att inte sova alls. Istället vänder och vrider jag mig i sängen i hopp om att sömnen ska infinna sig när jag har hittat den rätta positionen. Svårt nog att fylla ut dagen med aktiviteter som det är och än mindre om jag förlänger min vakna tid. Jobbigt att bli pensionär om det ska vara på det här viset. För mycket tid med sig själv är aldrig bra. Man grubblar för mycket.

Får tänka ut en ny strategi för 2014 eftersom denna inte riktigt funkar. Funderar på att umgås mycket mer med andra för att slippa mitt eget sällskap, jobba och träna så hårt att jag stupar innan jag ens hinner lägga mig och så det viktigaste av allt – grubbla mindre genom att fylla skallen med andra nonsens tankar. Hmm, undrar vad som fattas mig? Kan det vara det nya året?

Så Gott Nytt År alla mina vänner! Det är dit vi ska skynda oss för det är där våra hopp och önskningarna håller hus. Alltid någon annanstans än just här och nu. Skynda, skynda! Vi ses när vi alla är där vi vill vara.

Väntar och väntar

Går i väntans tider och är lite disträ. Glömmer och missar saker. Det hör till när man väntar. Vad det är exakt jag väntar på är lite mindre klart men några tips kan ni få.

Väntar på julen och det nya året men ogillar all hysteri som omger dessa helger. Får inte riktigt ihop de tu. Trots all tid i världen, nu när jag för en gångs skull inte jobbar under den mest hektiska decemberperioden, har jag ännu inte köpt en enda julklapp. Inget julbak genomfört heller. Misstänker att jag väntar på att entusiasmen ska infinna sig.

Väntar också på det där jobbet som aldrig kommer. ”Ring, mobilen, ring!” är min version av nyårstalet från Skansen. Om jag har tur kanske den bästa julklappen kommer i form av ett samtal. Vill inte tänka på vad som händer om jag inte har tur och samtalet aldrig kommer. Ännu mer entusiasm kanske?

Väntar på snön. Var är den? Vill inte ha detta slaskiga och gråa täcke som omger oss. Känns som jag bor på fel plats. Inte konstigt att man längtar bort ibland. Ge mig snö eller ta med mig till värmen men lämna mig inte så här.

Väntar på barnbarnen. Här får jag nog ge mig till tåls för ingen av sönerna är riktigt där än men önska får man göra. Hade varit riktigt ”gött” med små gluttisar att gosa med.

Väntar på bättre tider gör jag också! De måste komma snart. Omöjligt att det bara går utför något måste snart vända uppåt. Skulle vara skönt om man fick uppleva den vändningen innan man går ur tiden själv.

Väntar på ….. Ja säg det. Det finns som synes en massa saker jag väntar på. Har blivit riktigt bra på att vänta. Eller vänta nu… Väntar jag eller hoppas jag?

Stockholm i väntan på Julen

Det finns någonting vackert i de förväntansfulla kontrasterna som uppstår mellan julbelysningen och vintermörkret som övertar staden redan på eftermiddagen. Extra fint är Stureplan så här inför Jul och Nyår när allt pynt är uppe. Bara snön som fattas för att idyllen ska vara fullkomlig. Julhandel däremot skippar jag gärna.

20131202-214512.jpg

20131202-214606.jpg

20131202-214647.jpg

20131202-214742.jpg

20131202-214847.jpg

20131202-214952.jpg

20131202-215040.jpg

Kalkonbacon är svingott

Tillbaka i vardagen efter en månlandning. Semester i Förenade Arabemiraten (FAE) kändes lite som att landa på månen. Det behövs inte mer än 6 timmars flygresa för att komma till en helt annan värld. Samlar fortfarande på en massa intryck som jag inte riktigt vet hur jag ska sortera. Det är ett kontrasternas land, sharia i kombination med Las Vegas överdåd och tusen och en natt turism. Fascinerad är jag, helt klart.

Det bästa med hela resan var att jag och mamma fick göra vår första bara-vi-två resa och jag är glad att jag fick det där rycket att bara dra iväg någonstans i en vecka så att detta blev av. Absolut en av mina topptre bästa resor. Tack Fritidsresor och tack lilla mamma!

Delar med mig av lite nya insikter och kunskaper, helt random sorterat:

– Om ni någon gång har undrat så kan det visst regna i öknen och man kan visst ha picknick i sanden intill motorvägen!

– Inga skrotbilar körs på de sexfiliga motorvägarna och om bilen är skitig eller får motorstopp bötfälls du. Mycket troligt av en polis i Ferrari eller Lamborghini.

– Kalkonbacon (visste inte ens att en sådan existerade) är svingott (sorry, kunde inte låta bli :))!

– Skattenivån är nästan obefintlig på bilar och bensin. Mer än 600 000 bilar på ca 1,5 milj invånare i Dubai. Vad sägs om ett pris på mindre än 2:50 kr per liter? Den 2 dec på FAE’s nationaldag kan det hända att alla får tanka gratis bara för att fira. Har hänt förr.

Insåg att jag väldigt gärna skulle vilja skicka Jimmie Åkesson och några av hans närmaste på studieresa till FAE av många anledningar. Några följer här:

– Han skulle få en insikt om värdet av gästarbetare. FAE’s befolkning utgörs till 90% av gästarbetare. De bygger allt och är de som arbetar och håller upp landet. Deras förhållanden är inte alltid de bästa men de är där av en anledning och den är god nog. Och så måste någon putsa alla dessa skyskrapefönster.

– Möjligtvis skulle Jimmie bli lite mindre rädd för islam och dess kvinnosyn. Rikedomen som oljan har genererat medför att lokalbefolkningens kvinnor inte arbetar alls, vilket inte heller de lokala männen gör såvida det inte handlar om regeringsuppdrag eller att driva något av företagen som de har byggt upp. Han skulle inse att kvinnor har ett högt värde och att deras män måste behandla dem väl.

– Han har rätt i att det inte råder jämlikhet för när en utländsk kvinna gifter sig med en lokal får hon 140 000 i pengar (är osäker på om det är kronor eller dirham. Det senare skulle dubblera värdet) och medborgarskap vilket även hennes medhavda barn får. Om en utländsk man gifter sig med en inhemsk kvinna får han henne men inget av det andra.

– Kriminaliteten är extremt låg och vad jag vet våldtäkterna också, trots alla dessa invandrare och muslimer i landet. Hur kan det vara möjligt? Jimmie kanske skulle snygga till statistiken och komma fram till en annan slutsats. Han kan ju det där bra.

– Han skulle få öva på engelskan och kanske bättra på den lite också, talas av alla där.

– Finns en del likheter mellan Sverige och FAE vad gäller synen på alkohol. I SWE kör vi förmyndarattityden och begränsar både inköpsmöjligheterna och användningen. Samma sak gäller i FAE med tillägget att det i vissa av emiraten kan resultera i piskrapp för påkomna överförfriskade lokala.

– Några gemensamma hatobjekt finns också. Man får inte ha ett pass med stämpel från Israel om man ska in i FAE. Jimmie är hårdare, han vill inte ha in någon alls.

Andra riktigt bra upplevelser:

– Bada kan man göra i ett av de renaste vatten jag har badat i. Riktigt härligt!

– Åka upp till toppen av Burj Kalifa på bara en minut. Ännu häftigare!

– Kanske se Zlatans yacht ligga förankrad utanför hans hus på ett av palmbladet som man kan se från rymden (påstås det). Tydligen är den enorm, guldpojkens båt.

– Shoppa, shoppa, shoppa tills man inte orkar mer.

Och så slutligen – återvända så fort man kan d v s när man har skrapat ihop lite nya slantar!

Nedan följer ett litet galleri av bilder:

IMG_4573

Gissa vad det här är.

IMG_4638

7-stjärnigt hotell i sikte, Burj al Arab. Sex stycken anställda på en gäst. Det är service det:)

IMG_4695

Lite som Gotham City, fast på dagen.

IMG_4700

Så nära solen vi jordbor kan komma från en byggnad. Skulle kunna stå ”Jordbrobor” också 🙂

IMG_4704

Det byggs och det byggs…

IMG_4720

Ingen ska ha längre än 500 m till närmaste moské.

IMG_4819

Vackert …

IMG_4923

The Mall of the Emirates

IMG_4955

I väntan på vattenspelet…

IMG_5053

Mmmmm

IMG_5080

Ras al Khaimah beach

IMG_5102

Så här kan man också åka skoter eller bil

IMG_4692

Spindelmän på fasaderna

Lyft upp mig när jag faller

En sjungande make kan definitivt få en att fundera över tillvaron. Just min make har en förmåga att läsa av mig utan att jag har uttryckt ett ord. Väldigt träffsäkra analyser dessutom. Han är inte sen med att ge goda råd efter att analysen är gjord. Min reaktion varierar beroende på analysens karaktär och exakt var den träffsäkra analysen träffar. Träffar den en öm tå blir jag tjurig och sur men träffar den däremot på ett oväntat ställe kan jag bli lite impad och påminnas om varför jag valde att leva med just denna smarta man.

Idag gick den smarta mannen sjungandes iväg till jobbet. Förvånat frågar jag honom ”Sjunger du på väg till jobbet?”. ”Ja vadårå? Ska jag kanske oroa mig för om det kommer in tillräckligt många kunder eller ej idag? Bekymrar mig inte.” svarar han och fortsätter ”Om du istället för att ta in och låta dig påverkas av så mycket problem via datorn och tv:n lyssnade mer på musik så skulle du också sjunga och må bättre.” Han levererade denna sanning och gick iväg till jobbet. I vanliga fall hade denna levererade sanning genererat ett rappt moget svar tillbaka i stil med ”Jag sitter och letar jobb på datorn, det fattar du väl.” eller ett ännu mognare ”Du då? Du gör likadant” men idag levererade jag inget svar. Jag imponerades över att han faktiskt träffade jätterätt. Denna vecka har jag verkligen fått en överdos av problem och negativitet. Jag kanske ska lyssna på musik istället för att läsa nyheter, titta på tv och söka jobb. Måste vara mycket bättre för humöret.

Några saker som sänkte mitt humör:

– Laziz, en ung skötsam snart 18-årig grabb med ett halvår kvar till studenten och ett stor framtid inom boxningen, utvisas utan sin familj efter sex år i Sverige tillbaka till ett land där han inte har någon. Han ropar på hjälp på planet och ber sina medpassagerare att inte sätta på sina bälten så att planet inte kan lyfta. Till slut lyfts han av planet och sätts i häkte i väntan på jag vet inte riktigt vad. Varför? Pojken har gått på mina barns gymnasieskola och bor i Jordbro, där jag själv är uppvuxen. Känns så nära mig. Det positiva i detta hemska är att Haninge har slutit upp bakom Laziz och det ger mig hopp om hans framtid och om mänskligheten. Vill ni stödja denna kamp kan ni gå med i FB-gruppen Låt Laziz stanna kvar i Sverige.

– Ser en superstark norsk dokumentär av Margreth Olin på SVT 1. ”Dom andra” heter den och handlar om hur ensamma flyktingbarn utvisas så fort de fyllt 18 år. I väntan på sin 18-års dag sitter de förvarade på anstalt. Så deprimerande och sorgligt. Allt vi någonsin har trott att våra välbärgade länder Sverige och Norge står för ställs på huvudet. Det gör ont i hjärtat att inse hur cynisk världen verkligen är och hur byråkratiska byråkrater kan vara.

– Ännu en massgrav har grävts upp i Bosnien. Vill inte höra det jag hör. Vill inte läsa det jag läser. Vill att det ska ta slut och att de öppna såren ska läka men kan inte se hur det ska gå till. Så mycket eländes elände som detta krig har lämnat efter sig får mitt hjärta att gå sönder. Jag är inte ensam om denna sorg.

– En tårta i ansiktet på Jimmie Åkesson stjälper snarare än hjälper. Bakslag för den goda sidan. Kvinnan skulle ha tänkt efter innan hon agerade. Istället hjälpte hon Jimmie.

– Dokument utifrån visade i söndags en fransk dokumentär som heter ”Rökridåer”. Handlar om hur tobaksindustrin söker sig till nya marknader i Asien och Afrika när försäljningen minskar i väst. Har man sett en 4-åring tända en cigarett efter att mamma har gett honom frukost då mår man riktigt illa. Snacka om cynism!

– Företaget F från mitt inlägg om Freudiansk klantighet har tackat nej till min ansökan. Buhuuu! Jag ger snart upp.

– Har varit förkyld och har inte tränat på mer en en vecka. Det sänker också humöret!

– Vädret: inte så kul.

Precis när jag inser att jag ska lyssna mer på musik och följa omvärlden mindre för att lyfta humöret ringer maken från jobbet. Han har fått ett brev som har sänkt hans humör. En plan och en idé som han har haft har skjutits i sank av några tråkiga och fyrkantiga personer. Ett orättvist beslut utan bra argument. Min tur att analysera och peppa. ”Skit i dom! Ett bakslag på vägen. Kanske hjälpte de dig att slippa andra problem. Vi hittar på något annat bättre! Det löser sig, ska du se.”

Veckans största lärdom är att kärlek verkligen är lösningen på de flesta problem. Finns det kärlek så finns det hopp. Och gubben och jag är ett bra inarbetat team. Efter snart 30 år ihop lyfter vi upp varandra av bara farten i förbifarten.