Vill man vara fin…

Laddar inför kvällens pass. Har ju fått ordinerat övningar som jag måste göra minst tre gånger i veckan. Ett återbesök hos min nya sjukgymnast är inbokat på måndag och jag kan inte komma dit utan att ha följt hans instruktioner. Klarar inte av att köra med vita lögner så jag tränar pliktskyldigt. Är egentligen inte lika road av att gymma som att gå på pass men försöker kombinera ihop övningarna med passen. De blir som en uppvärmning innan.

Att det ska krävas så mycket för att hålla denna kropp i gott skick. Man kan inte fixa till den på samma tid som man kan få den att förfalla. Det är ett ständigt pågående arbete.  Utan avbräck och med större och större ansträngning. Om man ska orka finna energi för det måste man tycka att det är kul eftersom det inte finns några genvägar att snedda över. Bara att bita ihop och köra. Vill man vara fin får man lida pin.

Jag försöker

Träna, träna, träna! Ska stå försök, försök, försök framför för att vara mer rätt. Har försökt kombinera mina något nyttigare matvanor med träning för att få en hälsosam helhet men något kommer allt för ofta i vägen för mig. Varje gång känns som en nystart. Kondition och styrka måste underhållas hela tiden. Kräver regelbundenhet. Inte regelbunden frånvaro.

Men jag ger mig inte. Fortsätter att boka in passen regelbundet i alla fall. Laddade inför Body Combat. I kväll körde vi en ny release med två instruktörer. Resultatet blev det grymmaste och tuffaste ever. Fick nästan en kick av det. Kommer känna att jag lever imorgon.
  

Dåligt beslut

Valde att gå ifrån rutinen och nu irrar jag runt i kollektivtrafiken. Tänkte passa på att yoga efter jobbet. Vid den tiden åker inte längre snabbussarna hem. Var helt övertygad om att pendeltågen åker som vanligt så jag hoppar av tvärbanan vid Årstaberg. Det skulle jag inte ha gjort. Där är stationen avstängd till augusti. Hoppar på första bästa buss på väg mot Gullmarsplan. Åker igenom områden som jag inte har sett tidigare. Spännande men inte det jag har planerat för. Har massor att göra hemma. Kommer vara glad om jag  hinna med någonting överhuvudtaget eftersom jag nu måste hoppa mellan mängder av kommunikationsmedel för att komma till förorten. Minst tre busslinjer till blir det. Saknar min bil just nu.

Idag skulle det ske

Vaknade med lite hopp om denna dag. Såg fram emot det sedan länge inbokade Yoga-passet. Skulle få sällskap av Jessica vilket var extra roligt. Randig klänning dagen till ära. Väl framme på jobbet vid kaffeautomaten möter jag Jessica, även hon med ränder på. ”En Yogi-klädsel?” undrar jag. Inte riktigt visade det sig för Jessica har ett tajt schema idag och ett lunchpass stjäl för mycket tid. Tråkigt. Men nästa vecka då är Jessica med.

Fullt inställd på att ändå köra själv. Jag vill röra på mig och hostan borde klara av lite yoga. Tar mina väskor och beger mig. ”Ska du verkligen träna med den hostan?” frågar John. ”Ja, jag måste röra på mig” säger jag och går iväg. På vägen ut inser jag att yogan förmodligen inte klarar av min hosta så jag vänder på klacken och slår mig ner igen.

Det här börjar bli irriterande och jag vill inte vänta mer. Bestämmer mig för att ringa sjukvårdsrådgivningen. Kanske har de något råd att ge. En kvarts väntan senare får jag tala med en sköterska. Rådet jag fick var att återuppta hostmedicinen (som den senaste doktorn tyckte att jag kunde vara utan eftersom han aldrig tar den själv) och att stanna hemma för att vila. Även om arbetet inte är ansträngande så måste du tala och då hostar man mer var hennes råd. Fortsätt också att ta tempen för det är viktigt och vänta en vecka till.

Ja, ja, the story goes on and on and on. Vänta och se hur det går. Men om man inte orkar vänta då? Vid det här laget är vi alla trötta på min hosta. Och då menar jag inte enbart de som hör den hela dagarna. Då vilar vi då. Träningsväskan, den fick sig en liten utflykt den.

IMG_7848.JPG

Hot Mojo eller Not Mojo?

Tjohoo! Nu är även detta gjort! Äntligen tog jag mig till ett Hot Mojo pass. Yogaövningar i 38-gradig värme. Kroppen mådde bra men andningen var det lite värre med. Har aldrig svettats så mycket heller. Måste ha blivit av med minst ett kilo kroppsvätska. Är det bra månde?

Just nu sitter jag på bussen hem och är inte helt övertygad om fördelarna med denna träningsform. Visst kan man stretcha lite extra i värmen men till vilken nytta när man andas som genom ett sugrör. Kan bli första och sista gången för mig. I vilket fall som helst kan jag bocka av det från min vill testa lista. Hot Mojo kan bli Not Mojo.

Har annars varit väldigt på g den senaste veckan. Som vanligt med mig är det lite jo-jo över det hela. Tränar en-två gånger ena vecka för att sen träna varje dag veckan efter. Sedan i fredags har jag kört alla dagar utan lördag. Fredag Yoga – söndag Yoga – måndag Body Combat – tisdag Pump – idag onsdag Hot Mojo. Ni förstår i vilken form denna 50+ :are kommer att befinna sig i i sommar. Äntligen hemma i en bikini! Får extra draghjälp av mina Plankompisar som är så nyttiga i maten att jag inte har annat val än att också haka på. Why not hot känns överkomligt. Såvida inte Påskhelgen förstör hela mitt hot in a bikini-upplägg. Egen cuisine med massor av godis och ingen träning på ett tag kan resultera i Hot? Not! Why?

Träna eller inte träna…det är frågan

Laddar mentalt inför kvällens träningsomgång. Anledningen till att jag överhuvudtaget behöver ladda är att jag har varit lite hängig och skippat träningen den senaste veckan. Egentligen kanske de senaste två veckorna om jag inte räknar in söndagens yogapass och BodyCombat förra veckan. Nu bär det emot av bara tanken på hur jobbigt det kommer kännas att stå där och pumpa.

En överläggning sker i mitt huvud och en massa anledningar till varför jag inte ska gå dyker upp. Ingen som är tillräckligt övertygande, måste jag erkänna. Vet att det är i sådana här stunder som man måste bita ihop och ta sig i kragen och gå till gymmet. När man väl står där kan man inte smita ut. Då får man hålla masken och kämpa sig igenom. Efteråt kommer det kännas bra, det vet jag.

Det är så lätt att ramla ur rutinen men så mycket svårare att hänga kvar i den. Och då är jag ändå en som verkligen tycker om att träna. Som tur är har SATS en regel om att en avbokning av ett pass måste ske senast en timme innan start. Har man lyckats missa tre avbokningar under en period blir man tillfälligt blockerad från förbokning. Hatar när det händer. Gör mitt bästa för att inte råka ut för det igen. Det gäller att bestämma avhopp i tid annars tvingas man gå, såvida man inte vill bli tillfälligt avstängd igen. Just nu tickar klockan och jag har bara några minuter på mig. Träna eller inte träna….det är frågan. Men idag ska det ske. Jag SKA gå! Måste, måste!