Yin yoga

Jobbar man på kontor blir det väldigt mycket sittande. Även om det går att höja skrivbordet och stå gör jag det inte tillräckligt ofta. Det eviga sittandet gör kroppen stel. För min del extra mycket då jag, helt emot vad man borde göra, ofta sitter med benen i kors. En vana som jag inte lyckas bli av med. Tro mig, har försökt. Kämpar med att hålla emot i max en minut och så ger jag efter och slänger oftast över det högra benet över det vänstra. Denna ovana har skapat en obalans i mina höfter och fram- och baksida lår. Egentligen blir hela kroppen påverkad. Allt blir lite skevt.

Sedan jag började på min nuvarande tjänst har tempot varit högt och arbetsdagarna flytande. Det går inte alltid att stänga ned och hinna till träningsklassen enligt plan. Som tur är kan man även träna online via SATS. Passar mig utmärkt att inte behöva passa tider utan köra ett pass när det passar mig hemma. Har främst testat yoga och Trigger Point. Allt för att tänja ut och få bort stelheten i kroppen. Nu senast blev det yin yoga, en meditativ och lugn yogaform. Den handlar om att hålla positioner mellan 3-6 minuter. Främst ska den öka flexibiliteten och behålla elasticiteten i vår fascia eller bindväv. Var mycket, mycket tuffare än vad jag hade räknat med. Det är inte alls lätt att hålla positioner så länge. Både kropp och hjärna säger ifrån och vill lämna innan tiden löper ut. Fick kämpa mig igenom de mentala spärrarna och lida mig igenom de fysiska. För det kändes. Rejält. Tolkar det onda som att det är behövligt. Kommer därför fortsätta med det tills kroppen och hjärnan ger efter. Tror att jag kan vara något på spåren. 

Söndagsritualen

Söndag morgon har blivit heligt för mig. Ett yogapass redan vid niotiden är en ritual som jag inte kan vara utan. Inte ens efter en sen lördag kväll missar jag yogan på morgonen. Den är nödvändig för mitt välmående. Har yogat regelbundet i över 10 år. Annan träning kan jag fuska med men inte med yogan. 

Kan inte hävda att jag är en äkta yogi eftersom åldersstelheten kräver mycket högre yogafrekvens än jag hinner med men tillräckligt ofta för att hålla mig ifrån ryggskott och andra krämpor. Förutom det har min andningsteknik förbättrats oerhört. Otroligt bra att ta till i stressade situationer eller när man har svårt att somna. Det är få tillfällen i våra häktiska liv som ger oss möjlighet att vända oss innåt och bara vara. I yogan får vi det. Kan vara svårt i början men när man har kommit över tröskeln är det svårt att vara utan. 

Namaste!

Allt eller inget

För min del kan det ofta vara så. Satsa allt eller helt avstå. Har kämpat mig fram till att komma upp till en träningsnivå där jag orkar med lite tuffare pass. I alla fall trodde jag att jag var där när jag bokade dagens tre pass med en av mina favoritinstruktörer Marco! Två timmar med fullt fokus och rejäla utmaningar. Först 21 minuters kondition, därefter en halvtimme Trigger Point och slutligen en hel timme Shape. O M G, säger jag bara! Heelt slut. Fuskade mig igenom några övningar, erkänner. Det gick bara inte.

Släpade mig därefter hem till soffan och där är jag kvar än. Har ett långkok på gång på spisen (tryckkokare är grymma om man inte har tid) som inte kräver så mycket ansträngning av mig. Duschar gör jag om en stund. Orkade inte heller ta mig ut i regnet för att se på fotboll. Sorry sonen, får bli nästa match istället. Har några timmar och en natt att återhämta mig på tills morgonens extra långa yogapass startar. Två timmar även det. Utmaningar tycks vara mitt kall.

Kommer bli en soppa på bruna bönor, fläsk och korv. Bra för magen!

Just bloom…

Dagens inlägg får gå i meditationens tecken och bestå av några vackra vårbilder. Ett yogapass under lunchen och några kloka ord upplästa av instruktören gjorde min dag.

A flower does not think of competing with another flower, it just blooms.

Tänk på det ni och ha en skön dag.

    

 

#Blogg100 dag 47

En gul parad

Inte nog med att det är en solig fredag och det nalkas helg för att mitt humör ska vara på topp. Att dessutom råka på en kycklingparad av små dagisbarn på vägen till yogan är ett absolut gott tecken på att dagen blir kanon! Småttingar har den effekten på mig. De förhöjer tillvaron. Det räckte för att göra mig glad. Känns som att jag har många saker att vara extra tacksam över när jag avrundar mitt meditationspass idag. Namaste!

IMG_8152.JPG

Idag skulle det ske

Vaknade med lite hopp om denna dag. Såg fram emot det sedan länge inbokade Yoga-passet. Skulle få sällskap av Jessica vilket var extra roligt. Randig klänning dagen till ära. Väl framme på jobbet vid kaffeautomaten möter jag Jessica, även hon med ränder på. ”En Yogi-klädsel?” undrar jag. Inte riktigt visade det sig för Jessica har ett tajt schema idag och ett lunchpass stjäl för mycket tid. Tråkigt. Men nästa vecka då är Jessica med.

Fullt inställd på att ändå köra själv. Jag vill röra på mig och hostan borde klara av lite yoga. Tar mina väskor och beger mig. ”Ska du verkligen träna med den hostan?” frågar John. ”Ja, jag måste röra på mig” säger jag och går iväg. På vägen ut inser jag att yogan förmodligen inte klarar av min hosta så jag vänder på klacken och slår mig ner igen.

Det här börjar bli irriterande och jag vill inte vänta mer. Bestämmer mig för att ringa sjukvårdsrådgivningen. Kanske har de något råd att ge. En kvarts väntan senare får jag tala med en sköterska. Rådet jag fick var att återuppta hostmedicinen (som den senaste doktorn tyckte att jag kunde vara utan eftersom han aldrig tar den själv) och att stanna hemma för att vila. Även om arbetet inte är ansträngande så måste du tala och då hostar man mer var hennes råd. Fortsätt också att ta tempen för det är viktigt och vänta en vecka till.

Ja, ja, the story goes on and on and on. Vänta och se hur det går. Men om man inte orkar vänta då? Vid det här laget är vi alla trötta på min hosta. Och då menar jag inte enbart de som hör den hela dagarna. Då vilar vi då. Träningsväskan, den fick sig en liten utflykt den.

IMG_7848.JPG

Hjälp mig välja färg

Ibland drabbas jag av världens beslutsångest kring helt enkla löjliga ställningstaganden. Det är dags för mig att byta yogamatta och jag har kört lite research på vilken modell jag ska ha. Tro det eller ej men även yogamattor har olika egenskaper och är tillverkade i olika material. Viktigt att den är ekologisk och av naturgummi. Skulle kännas helt fel med något annat till just yoga. Man vill inte heller att mattan ska vara halkig. Den ska vara lagom tjockt så att man har bra balans också. Och så måste den ha rätt färg.

Alla besluten är tagna utom just det avgörande färgvalet. Kan inte för allt i världen bestämma mig för vilken färg jag ska välja. Valet jag gör ska jag leva med ett tag och då blir det helt plötsligt jätteviktigt. Första tanken var att välja Raspberry men sedan upptäckte jag både Purple och Midnight Blue. För att underlätta våndan tog jag råd av maken. Han lyckades förvirra mig ännu mer genom att gilla Key Lime som är en helt ny och lysande färg. Skulle absolut sticka ut bland alla svarta SATS-mattor. Men jag blev lite orolig av att den var för ljus och lätt skulle bli smutsig så jag passade på och tog råd av Lill-Malin. Svärdöttrar har koll tänkte jag. Och Malin har koll, hon gillade Tibetan Orange hon. Förstår henne faktiskt, om någon färg passar en yogamatta så borde det just vara Tibetan Orange.

Där gav jag upp och pausade processen. Vilade några dagar och återgick till urvalet idag. Behöver ju lägga den där beställningen en gång för alla. Så jag börjar om. Sneglar på alla färgerna och kommer inte fram till något beslut. Oj, där dök Dario upp. Darre ,vilken färg tycker du att jag ska välja på Mattan? Va, har du inte beställt den ännu, undrar han. Kastar ett öga på datorn som jag håller framför honom och säger ”Raspberry, fast jag kan inget om yogamattor”. Där står jag nu som ett stort frågetecken.

De enda två jag inte har frågat ännu är Fille och Mallan (Malin nr 2). Vet inte om jag vågar göra det. Lär stå där med ytterligare alternativ att välja mellan. Å andra sidan är de två riktiga hipsters och borde veta vad som är helt rätt just nu. Tror att jag ska skicka länk till dem trots allt. Under tiden tänkte jag involvera er med.  Ni kan hjälpa mig att välja rätt färg. Vilken färg tycker ni passar mig bäst? Kolla in bilderna och kryssa i er favorit. Ska bli kul att se var vi landar till slut.

Yogamattor från www.mykarma.se

Yogamattor från http://www.mykarma.se

En sund kropp med en osund själ

Yoga

Att en sund kropp hyser en sund själ vill man gärna tro på. I vilken ordning det ena ger det andra är svårare att klura ut. Att träning hjälper till att rensa tankarna, bli av med spänningar av både det ena och andra sorten och att orka med stämmer definitivt. Jag har hittat en mix som passar mig. Två träningsvarianter som står i motsats till varandra och just därför ger mig en bra balans.

Body Combat är min senaste passion. En mix av olika kampsporter i en koreografi. Här får jag utlopp för frustration och överskottsenergi. Lite lustig träningsform där man vifta med tomma slag mot en låtsas motståndare. Sparkar i luften gör man också. När vi är riktigt laddade, vilket vi oftast är i Haninge, skriker vi kamprop i kör så att håret reser sig på vår ledare. ”Mäktigt Haninge! Ni är bäst!” säger Marco. Kan hända att Marco far med en liten osanning men det bryr vi oss inte om. Vi vill tro att vi är bäst så vi skriker ännu högre nästa gång! Förlösande skönt.

På den andra sidan av ytterlighetslinjen hittar man yoga! En kärlek som jag har odlat i minst sju år. Älskar yoga! När jag började utöva denna meditativa träning hade jag fördomar om vad den stod för. Det kändes konstigt och lite märkligt att försöka fokusera så intensivt på andningen. Ännu svårare var det att få bort alla tankar som objudna dök upp precis när man försökte slappna av. Sakta men säkert har jag börjat förstå mig på både andningen och rörelserna. Nu tror jag inte att jag skulle klara mig utan min yoga. Skulle aldrig finna det där lugnet som jag så väl behöver.

Yoga är mycket svårare och mer krävande än vad betraktaren tror. Man rör sig knappt ur fläcken men blir både trött och varm av den. Varje övning utmanar kroppen på sitt sätt. Hur man klarar av övningen varierar från gång till gång. Dagsformen styr. Jag känner inte till en träningsform som har så många moment och så mycket variation som yoga. Det är alltid lika kul att få köra ett pass men en ny instruktör eftersom det med 100%-ig säkerhet dyker upp nya övning som man aldrig har testat tidigare. Man blir aldrig fullärd i yoga.

Inte blir man färdigtränad någonsin heller. Ett evighetsarbete. Ju äldre man blir desto jobbigare verkar det vara. Undrar varför det är så svårt att att uppnå den där sunda kroppen? Är det själen som spelar en ett spratt? Den vill hellre ägna sig åt mindre sunda aktiviteter som bullbak, trerättersmiddagar och gott vin. Vilken tur att jag numera är en mer balanserad person och börjar söndagen med ett yogapass så att jag kan avsluta den med en riktigt god middag 🙂 Det är balans det!