Längtar bort

Längtar bort idag. Känner mig trött. Kan hända att någonting sitter i kroppen men mest troligt är det handlar om knoppen. Det mesta startar där. Mycket anspänning med deadlines och leveranser har dränerat mig på kraft. Skulle behöva en minisemester. Eftersom det inte går att få till just nu får jag istället drömma mig tillbaka till några härliga stunder. 

Oväntade prövningar

Livet sätter en på prov när man minst vill det. Ibland undrar jag om någon där uppe knuffar på mig bara för att retas. Okej, nu är hon för avslappnad och bekymmersfri, låt oss se till att hon jobbar upp ett irritationsflås. Vi börjar med något litet som uppvärmning, låt oss säga en ny granne som börjar renovera okristligt tidigt på morgonen. Bra. Ett litet frö är sått. Sen ser vi till att det ösregnar så att håret krusas på det. Det går alltid hem. Utvilad efter semestern. Mer måste till. Vi lägger på ett ventilationsarbete på och en byggarbetsplats utanför kontoret. Svårt att andas och buller blir riktigt bra. Då så. Nu är hon mör. Sätter in stöten. Vi låter henne syna en bluff, hantera lite arrogans, känna en rejäl träningsvärk, åka med en knökfull buss, hitta en överfull tvättkorg och våndas över oväntade onödiga utgifter. Nu börjar det likna nåt. Äsch, nådastöten måste in. Vi låter grannen renovera dygnet runt. Det blir bra det. Ingen vila ingen ro ska hon ha. Så ja! Där satt den. Hon flåsar ordentligt nu. Hehehe. Det här var skoj ju. Måste göra om det snart.

Grrrr, säger jag bara! Ska inte låta mig luras av dig där uppe så lätt. Yogar inte för intet. Det nya mantrat blir: ”Inget kan rubba mig för jag kan tackla alla stötar. Inget kan rubba mig för jag kan tackla alla stötar. Inget kan……”

  

En politisk resa

Allt i livet har minst två sidor. Hur man än vänder och vrider på saker och ting kommer man inte ifrån att man bara har ett perspektiv åt gången. Jag har mitt och du har ditt. Påverkat av platsen man står på i livet, både fysiskt och mentalt. 

Varför denna något filosofiska inledning av någon vars dagar just nu tycks vara fyllda av lättja och njutning undrar ni? Jo, man hinner tänka en hel del när man inte gör något mer meningsfyllt än funderar över om man ska ligga på mage eller rygg den närmaste halvtimmen. Har en heltigenom förnämlig och vilsam semester. Allt man behöver på en och samma plats. Service av bästa klass. Har inte ägnat en tanke på mitt eget levebröd. Nästintill glömt vad jag sysslar med numera. Precis som man vill ha det på sin semester. Ett perfekt tillstånd man vill ska bestå ett tag till. Bekymren får stanna hemma, regnet likaså (bara tanken på regniga semesterdagar får en att jubla över att man är där man är just nu).

Jag har det bra, trots att jag befinner mig i Grekland, eller snarare just därför! Allt hänger på vilket perspektiv man har. Vet inte hur vår fina gästvänliga hotellpersonal ser på saken. Vilken oro de bär på? Vad än Grekland går igenom just nu så syns det inte i deras ansikten. De jobbar på flitigt. Ser till att vi mår bra. Själv försöker jag se igenom om det går. Kan man se på folk när ett land är i kaos? När allt rämnar? Märker man det? Vet ej. Hoppas och tror att de inte ska behöva uppleva det. Att de klarar sig rakryggade ut ur denna svacka. Inget av det som pågår i Athen eller skrivs i kvällspressen märks här.

”Är det en politisk resa?” undrade Lasse när vi stötte ihop i hans butik på Arlanda och berättade vart vi skulle. Nej det var det inte Lasse. Varför inte Grekland, tänkte vi? Vad kan hända? Från detta perspektiv kanske Lasse hade rätt. Kanske var det ett politiskt beslut att ta sig till Grekland just nu. Men kan man hjälpa till genom att köpa sig en perfekt semester så gör jag gärna det. Ingen förlorare här. #supportinggreece

   
    
 

Andningsuppehåll

Long time no see. Har varit skönt att ta en paus från bloggen. Behövde den tysta perioden. Hade huvudet fullt av andra bekymmer och hittade inte det fokuset som krävs när man ska skriva. Lite märkligt ibland hur vissa saker när de ställs i perspektiv blir ynkliga. Totalt oväsentliga. För ett ögonblick blev bloggandet det. Känns som att jag höll andan länge men nu kan andas ut ett tag. Skönt. Inspirationen kan väckas till liv igen.

Sista arbetsdagen inför semestern återstår. En ynka dag till ska betas av. Känns hanterbart. Det ska jag nog klara av. Därefter hägrar en månads ledighet. För första gången inga planer alls. Helt planlöst. Kan inte minnas när det hände senast. Vi landar där vi landar. Bara det är lugnt och varmt. Ett dopp då och då skulle sitta bra. Om det inte går nöjer jag mig med lite god mat och ett glas vin emellanåt. Och djupa andetag.

Lite vila kostade mycket

Hade höga förväntningar på min semester. Stora delar införlivades men en del hade jag inte räknat med. Lite vila och avkoppling förvandlades till mycket möda och besvär. Istället för att komma hem utvilad och ”fit for fight” har jag fajtats med viruset/bakterien jag drog på mig. Det blir inte alltid som man hoppas på.

När jag nu ligger hemma och kurerar mig kan jag inte göra annat än konstatera att hälsan är det viktigaste vi har att värna om. Alla andra bekymmer hamnar på något sätt i skymundan. Allt som oftast, när vi är som starkast, glömmer vi bort det. Det kanske inte är helt fel att ibland bli påmind om människans bräcklighet. Mycket lättare att uppskatta allt det goda man får ta del av.

IMG_7602.JPG

IMG_7321.JPG

IMG_7427.JPG

Nu får det vara nog

Det står still. Total stiltje. Det tycker jag är tråkigt. Vill ha lite mer liv i luckan för att tycka att det är roligt. Ger det denna vecka men sen får det vara nog. Om inte semesterlunket är över ser jag till att liva upp stämningen på något sätt. Och då menar jag inte med min hosta eller med att fira när ett mail hittar fram till mig utan mer handfast återkalla mina gamla Helga-takter och jaga fram handling. Ur vem får vi se.

Lite roligheter blev det idag trots allt. En lunch med en av mina favvo exkollegor på finsushistället förhöjde dagen. Mycket har hänt sedan vi sågs senast och det behövde processas igenom ordentligt. Han såg ut att må bra min vän. Check!

Har också haft en ny liten bordsgranne på besök idag. Hon följde med pappa till jobbet och jag förärades hennes sällskap. Smart och klurig liten tjej som producerade fina armband på löpande band. Alla fick ett. Mamma, pappa, lillebror, hon själv…. Om inget annat dyker upp så kanske jag kan producera lite armband till hela arbetsgruppen nästa vecka 🙂 I värsta fall kan jag bläddra igenom den Se&Hör som John hade med sig från gårdagens event.

Det plingar! Men oj, fick visst ett mail. Nog händer det lite trots allt! See ya.

IMG_7844.JPG

IMG_7845.JPG

Bosatt i vattnet

Kan John så kan jag tänker jag idag. Två inlägg på en dag är väl ingenting när man har hur mycket tid som helst att leka med. Inte för att det har hänt så mycket att skriva om utan mer för att det får tiden att gå.

Har förflyttat mig från under palmen till att bosätta mig i vattnet en stund. Krävde lite ansträngning det med men jag bet ihop. Krutgubben Zexxx däremot har hittat en tenniskompis och nu står dessa två nyfunna kombattanter på en tennisbana mitt på blanka dagen. Jag hoppas att han inte får värmeslag och att vår planerade röjkväll uteblir. Den vinnarskallen är inte att leka med.

Om vårt eget röj uteblir får vi nöja oss med några överförfriskade ickeidentifierbara turister som börjar ha det för glatt i restaurangen ovanför palmen. Värmen tar hårt på oss alla.

20140725-153224-55944251.jpg

20140725-153224-55944095.jpg

20140725-153223-55943916.jpg