Bra vibrationer och en ny bebis

Omställningen från demolering och panik igår till att ta sig igenom arbetsdagen idag var inledningsvis rätt svår. Hade en grym träningsverk i kroppen som gjorde det svårt att resa sig upp ur sängen. Igår hade jag kört mitt rehabprogram på morgonen och sedan skyfflat undan vatten på Biljarden. Burit, packat och kånkat. Var helt slut. Många möten fanns på agendan idag men ett som krävde särskild skärpa. Kunde inte dyka upp urlakad och trött till det. På något vis lyckades jag jobba mig upp energimässigt under förmiddagen. Tursamt nog var jag lagom skärpt när det krävdes. Fick riktigt goda vibrationer på mötet. Kändes som hemma…

Är nöjd med mig själv! Extra mycket när mitt stora projekt som jag har jobbat intensivt med de senaste fyra månaderna nu tar fart ordentligt. Ytterligare en bebis har därmed anlänt 🙂 Brukar likna mina projekt vid graviditeter och bebisar. Ni vet, lång process, smärtsam leverans, fantastisk känsla och livslång kärlek. Det jobbiga glöms bort så fort man har sett det lilla undret titta upp på en. Sen är det på’t igen.

Om ni nu har undrat vad det är jag har sysslat med så är det att tillsammans med en massa duktiga kollegor paketera erbjudandet, göra kommunikationen och upplevelsen så tydlig och smidig som möjligt för kunder som kan ta del av erbjudandet. Snart kommer även en kampanj att rulla ut. De fina erbjudandena gäller medlemmar i något av underförbunden i Saco eller TCO. Bl a kan man ta del av en extrabra bolåneränta värd att läsa mer om på www.danskebank.se

Oväntade prövningar

Livet sätter en på prov när man minst vill det. Ibland undrar jag om någon där uppe knuffar på mig bara för att retas. Okej, nu är hon för avslappnad och bekymmersfri, låt oss se till att hon jobbar upp ett irritationsflås. Vi börjar med något litet som uppvärmning, låt oss säga en ny granne som börjar renovera okristligt tidigt på morgonen. Bra. Ett litet frö är sått. Sen ser vi till att det ösregnar så att håret krusas på det. Det går alltid hem. Utvilad efter semestern. Mer måste till. Vi lägger på ett ventilationsarbete på och en byggarbetsplats utanför kontoret. Svårt att andas och buller blir riktigt bra. Då så. Nu är hon mör. Sätter in stöten. Vi låter henne syna en bluff, hantera lite arrogans, känna en rejäl träningsvärk, åka med en knökfull buss, hitta en överfull tvättkorg och våndas över oväntade onödiga utgifter. Nu börjar det likna nåt. Äsch, nådastöten måste in. Vi låter grannen renovera dygnet runt. Det blir bra det. Ingen vila ingen ro ska hon ha. Så ja! Där satt den. Hon flåsar ordentligt nu. Hehehe. Det här var skoj ju. Måste göra om det snart.

Grrrr, säger jag bara! Ska inte låta mig luras av dig där uppe så lätt. Yogar inte för intet. Det nya mantrat blir: ”Inget kan rubba mig för jag kan tackla alla stötar. Inget kan rubba mig för jag kan tackla alla stötar. Inget kan……”

  

Video

San Lorenzoooo

Lagspel är roligt när det går bra. En för alla och alla för en. Blev vinst för BRB idag. Grabbarna bjuder på argentinsk glädje söder om söder. Förlagan till sången är San Lorenzo, ett argentinskt lag som älskas Valle, av en av spelarna. Valle spelade inte p g a skada idag men kunde glädjas med gänget. En hyllning till fotbollen och den samhörigheten som den skapar. Det är ren och pur kärlek!

Italien tar hem det i år

Snart är Eurovision Song Contest igång. Alltid nyfiken på vilka låtar som är med och tittar därför på förhandsprogrammen. Egentligen tycker jag inte att man kan tävla i musik lika lite som man skulle kunna tävla i konst. Det finns något vackert i ll musik. Brukar irritera mig på omdömena som gästande bisittare levererar. Ett moment som man skulle kunna vara utan. Inte alls intressant vad någon av dem tycker. Hellre vill jag veta mer om artisterna och låtskrivarna än att höra gnäll över hur dålig någons engelska är. Ändå står jag ut med gnället för att kunna få en förhandstitt.

Ingen låt som har stuckit ut särskilt förutom att jag vurmar för Montenegros fina låt Adio med Knez skriven av Zeljko Joksimovic, en man som verkligen kan det här.

Låten värmer mitt balkanhjärta. Heja Montenegro!

Tror dock, utan att ha hört alla deltagande låtar, att årets absoluta vinnare kommer vara Italien med Il Volo och låten Grande Amore. Ett klockrent koncept! Tre snygga killar som sjunger smäktande vackert på italienska om kärlek. Hur kan någon motstå det? Omöjligt.

Italien har vinnarlåten

Möjligtvis skulle ett litet hot kunna komma från en snygg skånsk hjälte och hans små söta tecknade ballonggubbar.

Sköna låten

Den bara fanns där helt plötsligt, i slutet av ett träningspass dök den upp. Den sköna låten. Hade inte hört den tidigare men ändå kändes den bekant. En smäktande raspig röst som väcker känslor och levererar en tryckare av rang. Var tvungen att jaga fatt på instruktören för att få reda på vem som ligger bakom. Visade sig vara, för mig hittills okände, Ray LaMontagne med låten Let It Be Me. Det är bara att lyssna och njuta av den…

Vilken epok var snyggast?

1900-talets mode. Vilket tre perioder gillar du mest? Ska bli kul att se vad ni tycker om. Jag vet vad jag gillar.

1900

1900

1910

1910

1920

1920

1930

1930

1940

1940

1950

1950

1960

1960

1970

1970

1980

1980

1990

1990

Make my day or go away

Ett egenkomponerat ordspråk. Under åren har jag samlat ihop erfarenheter som ibland landar i ett kort och koncist budskap. Kalla det förhållningsregel. Just den här låter hård och självgod vilket inte är meningen. Tvärtom faktiskt.

Andemeningen är att komma i god och positiv anda eller avstå helt. Negativitet gör sig icke besvär i min närvaro. Förklädd vänlighet likaså. Glada, positiva och vänligt inställda personer är alltid välkomna. Kommer bemötas med mycket värme och kärlek.

Äkthet tränger alltid igenom. Falskhet likaså. Det håller inte att säga en sak och göra en annan. Ett uppriktigt intresse känns. Ända in i hjärtat. Förr eller senare vet man med säkerhet vem som är vem. På gott och ont. Så låt oss inte slösa bort vår dyrbara tid på varandra om det inte är på riktigt.

You make my day and I’ll make you stay.