Har visat sig att jag är en periodare när det gäller mitt bloggande. Eller snarare min inspiration pendlar ganska rejält. Med tanke på inläggstorkan har den varit i botten den senaste tiden. Inte för att det inte skulle finnas stoff för mig att skriva om utan mer att jag inte har lust att göra det. Så kul är det att följa mig.
Själv följer jag John på fler sätt än ett. Hans blogg naturligtvis men även i jobbet. Att följa honom är inte alldeles lätt måste jag erkänna. Man får vara pigg och alert om man ska hänga med. Delvis för att vi skiljer ganska mycket i ålder, vilket inte borde vara så svårt för mig med tanke på mina två söner som nästan är jämngamla med honom, och dels för att det händer massor kring John. Han är svårfångad helt enkelt men nödvändig för mig i jobbet.
De senaste veckorna har vi haft massor att uträtta på vår lilla tvåmannagrupp John och jag. Julstressade redan är vi båda. Så är det när man jobbar med marknadsföring, man är alltid mentalt flera månader fram i tiden. Allt har inte heller alltid rullat så som vi har velat att det ska göra. Febrilt har vi parerat alla uppkomna puckar och nu känner jag mig mest utpumpad. Inga fler puckar tack! Orkar inte följa någon mer, allraminst John. Han får följa mig istället tänker jag. Då kommer det gå undan. Så håll i dig nu John!
Hittade denna bok med temat. Tydligen kan det medföra en personlig utveckling om man slutar följa John 🙂
I knopp och hjärta 