Vi är redo

Fotboll i all ära men det finns risker med att låta svärmödrar mötas utan översyn. I synnerhet om man vet att det finns söta småttingar i närheten.
Tänk dig barnbarn Biljana! Ja det kan jag Eva. Det behövdes inte mycket för att våra mormors- och farmorshjärtan skulle gå igång och vi skulle drömma oss bort för en stund Eva och jag. Våra barn är inte redo för egna barn men vi är redo för barnbarn. Så känn ingen press Dario och Malin men om vi ska orka leka och ta hand om barbarnen får ni börja planera för framtiden.

IMG_7954.JPG

Såg min chans

En son utflyttad, one to go. Den utflyttade träffar jag allt för sällan trots att han bor nära min arbetsplats. Våra kalendrar går isär. Mitt mammahjärta kämpar med saknaden. Man vill vara behövd mer än bara när det handlar om praktiska tips.

Igår såg jag min chans när jag via sociala medier fick reda på att han ligger hemma sjuk. Ooohhh mitt lilla hjärta. Mamma ilar över och tar hand om dig. Nej, kan själv!

25-åringen vill inte bli gullad med. Jag gjorde ett försök i a f. Ger mig för denna gång men bara denna gång. Mamma blir du inte av med min lilla gullunge. I’ll be back!

IMG_7935.PNG

In da hood

En söndagspromenad in da hood är inte som många förväntar sig. Tro det eller ej men det är denna vackra natur man hittar bakom knuten i Haninge. Det är bara att följa den röda pricken i fjärran så är man trygg men akta er för ormar som kan överraska.

IMG_7800.JPG

IMG_7813.JPG

IMG_7807.JPG

IMG_7812.JPG

IMG_7817.JPG

IMG_7821.PNG

För lika för vårt eget bästa

Jag har haft den stora förmånen att slippa uppleva kriget på Balkan. Direkt. Indirekt har alla vi som har rötter där drabbats. På ett eller annat sätt. Under en tid delade kriget upp oss i nya konstellationer. Frivilligt eller ofrivilligt har vi klustrat ihop oss i nationella eller religiösa indelningar. Mängder av människor har flytt eller flyttat, inom de forna länderna eller bortom till främmande länder.

Ibland har vi tagit ställning och ibland har andra tagit ställning i vårt namn. Alldeles för få har förstått eller förmått stå utanför. I alla fall inte då allt det hemska hände. För mig har det varit svårt att förstå hur det kunde hända överhuvudtaget och hur fort det gick från samvaro till krig. Hur rädsla och manipulation kan få människor att bli omänskliga. Kan inte låta bli att känna igen delar av hopplösheten och misstron i det som händer i Gaza och Ukraina idag. Det är svårt som betraktare att veta vad som är vad, rätt eller fel. Förmodligen lika svårt för den som är part i målet att vara självkritisk, man vill oftast rättfärdiga det som sker. Det man däremot med säkerhet vet är att det alltid är den lilla människan som får lida och betala det högsta priset. Men när är krig och dödande värt sitt pris?

Anledningen till att jag både grubblar kring och tar upp detta nu är min sommarsemester på Balkan. Har varit i Serbien, Bosnien och Kroatien. Tre sidor i Balkankriget. Spåren och uppdelningen finns förvisso fortfarande kvar, en hel del misstro också. Men trots att mycket återstår innan man helt kan lämna kriget bakom sig så går det inte att bortse ifrån något som alltid har funnits där fast många av oss lyckades förtränga det när det var som värst. Likheten mellan oss! Vi är mycket mer lika än vi är olika. Vi talar samma språk, vi äter samma mat, vi lyssnar på samma musik, vi har samma humor och framförallt vi har samma brister. Och vi trivs ju ihop. Det kanske är just det som är problemet att vi är för lika. Man bråkar oftast mest med den man gillar mest. Sitter man dessutom i samma båt blir lärdomen att det inte finns några vinnare utan enbart förlorare. Tänk om vi kunde lära oss något av andras misstag! Vad mycket elände man hade sluppit då.

Är man så är man

Såg den på Dino och ville ha en direkt. Är man ett så är man – ett Jordbrobarn. Eftersom jag är ett ville jag ha en egen. Nu har jag fått en alldeles egen av Dino! Tack Dino för att du är ett riktigt Jordbrobarn och för att du känner igen ett när du ser det! Stolt och glad över att vara ett!

20140804-222745-80865872.jpg

20140804-222745-80865724.jpg

Sjuk vill man inte vara på bortaplan

Efter en genombesvärlig natt där torrhostan fick både hals och huvud att nästan sprängas fick jag samla ihop de sista krafterna för att orka med dagens ärenden. Lämna tillbaka lånebilen, städa lånelägenheten, packa väskorna, ett sista besök på skönhetssalong, shoppa, fika, äta kakor, äta glass, och nu även äta middag. Puh!

Ett ganska rejält oväder ska visst passera över Balkan just ikväll och imorgon. Hoppas på att inget står i vägen för en återresa hem. Börjar längta efter en hemmiljö att vara sjuk i. Funkar inte att vara krasslig på bortaplan.

See you soon guys!

20140730-210005-75605066.jpg

20140730-210004-75604491.jpg

20140730-210004-75604776.jpg

20140730-210005-75605404.jpg

20140730-210006-75606143.jpg

20140730-210004-75604173.jpg

<a href="https://bibizzzi.com/wp-content/uploads/2014/07/20140730-210005-75605766.jpg&quot;

Hejdårundan

Börjar sakta nalkas hemgång. Nu sker hejdå-tillsvidare-avskedsrunda. Ena släktingen efter den andra vinkar av oss för denna gång. Alltid lika vemodigt att skiljas åt eftersom vi aldrig riktigt vet när vi ses nästa gång. I synnerhet vad gäller de något äldre familjemedlemmarna. Det blir en del tårar och ledsna ansikten. Själv är jag svullen runt båda ögonen redan från start och har använt mig av filmstjärnetricket under dagen, solglasögon på även inomhus. Mycket lättare att mörka egna tårar.

20140729-185802-68282070.jpg

20140729-185802-68282453.jpg

Idyllen lindrar det onda

Efter en jobbig natt med lite sömn, mycket torrhosta och en hel del ryggont vaknar jag med ytterligare en åkomma, ett igentäppt öga. Kan det bli bättre? Samlar ihop mig så gott jag kan för att ge oss ut och få tag på ”pita” eller ”burek”, traditionell rätt som är tunn filodeg fylld med olika innehåll. Vi hade fått tips om ett kanonställe. Eftersom det är Ramadan idag och stora delar av Sarajevo firar borde vi ha fattat att de flesta ställena har stängt. Eid Mubarak till er alla! Pita får vi äta en annan dag.

Vi ger oss iväg mot Han Ploča och svärfars hemvist istället. Där blev det stekta ägg och nybakat bröd. Inte helt fel det heller. Tanken är att jag eventuellt ska uppsöka en akutmottagning för att se om någon av alla mina bekymmer kan medicineras bort innan avresa på torsdag. Medan jag funderar vilket det blir njuter jag av idyllen som vi befinner oss i och tänker att det kanske löser sig självt på något sätt. I alla fall lindrar den en del av det onda.

20140728-134217-49337504.jpg

20140728-134218-49338358.jpg

20140728-134218-49338772.jpg

20140728-134219-49339442.jpg

20140728-134217-49337892.jpg

20140728-135349-50029987.jpg

20140728-142056-51656697.jpg

Vila från semestern

Inte ens semester kommer utan ansträngning. Har längtat efter lite ledighet och härligt väder. Meningen var att det fina vädret skulle infinna sig i det södra Europa men något gick snett och vädret hamnade norröver. Missbedömning av oss.

Nu ska jag inte klaga för 25 grader och lite dis är perfekt om man vistas i stadsmiljöer som vi har gjort. Lite regn skadar inte heller. Svalkar av asfalten och gör det lättare att andas. Tråkigare är det när det regnar på en solsemester. Våra kroatiska vänner i Baška Voda beklagar sig över vädret i år. Enligt dem är denna sommar vädermässigt rena katastrofen. Turisterna är här men det fina vädret någon annanstans.

Har gett mig den på att fånga de solstrålar som tränger igenom molnen och få lite färg som jag kan ta med mig hem. Passar samtidigt på att både äta och dricka gott, kanske hjälper det mot den förkylning som vi båda har drabbats av. När vi väl kommer hem skulle lite vila från semestern sitta bra.

20140723-124056-45656974.jpg

20140723-124056-45656340.jpg

20140723-124056-45656663.jpg

Du och jag

I vått och torrt

Och för alltid

Dag för dag

Du och jag

 

Är man ett lag

Gör det ingenting om en är svag

För när det vänder

Är styrkan i våra händer

 

När du behöver mig är jag där

Om jag är sjuk du mig bär

När vi två är ett

Kan ingenting gå snett

 

Bästa vän och min man

Vi kommer för alltid ha varann

Dag för dag

Bara du och jag

 

Av Biljana Ljuboje

 

20140706-145839-53919668.jpg