Hade höga förväntningar på min semester. Stora delar införlivades men en del hade jag inte räknat med. Lite vila och avkoppling förvandlades till mycket möda och besvär. Istället för att komma hem utvilad och ”fit for fight” har jag fajtats med viruset/bakterien jag drog på mig. Det blir inte alltid som man hoppas på.

När jag nu ligger hemma och kurerar mig kan jag inte göra annat än konstatera att hälsan är det viktigaste vi har att värna om. Alla andra bekymmer hamnar på något sätt i skymundan. Allt som oftast, när vi är som starkast, glömmer vi bort det. Det kanske inte är helt fel att ibland bli påmind om människans bräcklighet. Mycket lättare att uppskatta allt det goda man får ta del av.