Går ofrivilligt på stan denna gråa lördag. Mitt pass löper snart ut och behöver ansöka om nytt. För att kunna stå ut med mitt passfoto behöver jag snygga till håret innan jag beger mig till polisen. Enda tiden min frissa hade var just idag. Hade hellre suttit hemma och myst.

Hur som helst tänkte jag passa på att kika in i någon klädbutik på vägen, vilket jag aldrig hinner på vardagarna. Tro det eller ej men trots att jag jobbar så centralt som man bara kan så passerar jag bara förbi alla skyltfönster. Mäktar bara inte med att klämma in en shoppingtur på lunchen eller på väg hem. Idag går jag in i några i hopp om att jag kommer ha lite mer ro och lust att leta kläder eftersom det är helg. Det visar sig att halva stan har tänkt samma sak. Alla är inne och röjer i hyllorna. Den där lusten som jag trodde att jag skulle gräva fram var helt borta. Utbudet såg lika grått och tråkigt ut som vädret ute.

Konstigt det där. Aldrig har vi haft så stort utbud och aldrig har det kännts så likriktat. Det fanns inget som stack ut. Vart tog originaliteten vägen undrar man? Något som får en att känna eufori. Inget blev inköpt däremot lyckades jag maskera över lite av det grå – på huvudet.

P.S. Värt alla pengar att ligga i en massagestol samtidigt som man får hårtvätt och huvudmassage. Känner mig som en helt ny människa nu.