Jag är inte bara en av grabbarna på jobbet, jag är även en grabbmamma med allt vad det innebär. Följer mina grabbar i vått och torrt. Mamma är deras största beundrare och i mina ögon är de bäst på allt de tar sig för. Gissar att det är en mammas viktigaste uppgift att alltid finnas där och heja på. Det har jag nu gjort i väldigt många år. Oavsett vad det handlar om så är jag där och stöttar. Framförallt har jag stått vid sidan av otaliga idrottsarenor. Tennis, basket och fotboll har jag full koll på. Brukar skryta med att jag hittar till de flesta planer, hallar och banor i Stockholmstrakten. Det har varit fantastiskt roligt att hänga med och få dela både framgångar och förluster. Det senare vill man helst undvika. Vinster däremot radar man gärna upp på rad.

Med åren har ambitionerna förändrats för både mig och sönerna. Från att tro att man fostrar ett litet kommande proffs till att glädjas åt att idrottandet ger så mycket mer än tillfälliga framgångar. Framför allt handlar den om engagemang och gemenskap. Fantastiskt att vara del av en grupp som strävar åt samma håll. Därför är det extra roligt att Dario fortfarande spelar fotboll och att han gör det just för sin hemmaklubb där han en gång började, IFK Haninge Brandbergen. Idag hade de sin säsongspremiär och vann med 3-0 mot Eskilstuna. Mitt lilla fotbollsproffs till son gjorde två av dessa. En stolt mamma stod så klart vid sidan av fotbollsplanen och hejade på.

Heja IFK Haninge Brandbergen! I år är det ert år och nästa blir det tvåan. Heja, heja!! Om ni mot förmodan inte skulle vinna årets serie i fotboll så kan jag lova er att ni absolut skulle vinna titeln som Stockholms snyggaste och trevligaste uppställning. Bara det är värt all möda.

Delar av det snygga laget

Målgöraren

Det lilla fotbollsproffset

Det stora fotbollsproffset

Hejaklacken på plats