De roligaste stunderna kommer ofta ur spontana handlingar. Oväntade och oplanerade aktiviteter som skapar lite vardagsmagi. Igår hade vi en sådan magisk dag maken och jag.

Vi fick för oss att lämna lägenheten och äta gott på stan istället för hemma. Valet föll på Tre indier. Kanske inte det mest naturliga valet nationaldagen till ära men spännande nog för oss två hungriga äventyrare på vift. Pendel in till stan kan jag inte minnas att vi någonsin har åkt ihop vi två. Eller så var det så länge sedan det skedde att minnet hade raderat det helt. Rakt in till söderns hjärta och en promenad genom stadsdelen. På vägen ackompanjerade av en skönsjungande överförfriskad söderkis som för ögonblicket trodde att han var Baloo.

Vi lät kvällen fortsätta överraska oss och överlät därför valet av kvällsmål till restaurangägaren, en för oss inte helt okänd person. Han lyckades mycket väl med uppgiften och snabbt var våra magar både nöjda och mätta. Vår värd var lika imponerad han över vår apetit och konstaterade glatt att ”ni är verkligen bra på att äta”. Högsta formen av beröm om man är jugge!

Mätta, belåtna och nöjda drog vi vidare genom kvarteret. Medis nästa. Förmodligen inget för oss men för ett ögonblick kände vi oss som sjutton igen. På vägen stötte vi på Tina med kompis. Kul med bekanta ansikten! Kort avstämning om välgörenhetskonserten som hölls kvällen innan för översvämningarnas offer på Balkan. Den hade gått bra. Glatt vidare till en uteservering för ett glas rosé. Väl där stöter vi på en gammal och kär bekant, Pelle, som vi inte har träffat på mycket mycket länge. Pelle som arbetar på stället är en otroligt glad och trevlig kille som verkligen gör vår kväll. Han gör täta besök till vårt bord och berättar kul anekdoter om sitt singelliv. Pelles familj är ytterst medskyldiga till att min familj bor i Sverige och vårt möte blir som en extra honnör till min egen svenskhet. Lite nostalgi och en massa glädje uppstår också.

Innan vi lämnar Medis och Pelle har vi träffat på fler bekanta. Både dartkompisar och fotbollsmålvakter hinner förgylla vår kväll. Tänk att den här stan är så liten att vi under en kväll hinner träffa på så många välkända ansikten! Som avslutning på kvällen får jag därtill revidera mina fördomar om att åka pendel nattetid. Trots att det var nationaldagsfirande på stan och klockan hade passerat midnatt var tåget lugnare än lugnt. En sakta promenad hem genom bostadsområdet avrundade kvällen på bästa sätt. Gillar när det lilla i livet oväntat upphöjs i kvadrat. Allt känns så mycket bättre då. T o m dagen efter.