Tung start

Veckan kunde ha börjat lite snällare. Hörde regnet smattra mot fönstret. Min ambitiösa träning i helgen hade lämnat spår och hela kroppen värkte. En dunderförkyld make fick mig att misstänka en liten egen släng av samma förkylning. Tog en Alvedon innan jag till slut steg upp. Innan dess hade jag minst två framflyttningar av väckarklockan och ingen som helst lust att stiga upp.

Ut i regnet och morgonrusningen. Länge sedan bilkön var så lång. Busschauffören på snabbussen valde en alternativ väg och kapade väntetiden rejält. Väl framme på Gullmars var tvärbanan sen som vanligt. Upp till 10 minuters förseningar p g a biltrafiken. Förstår inte riktigt det där med att regelbundenheten påverkas av trafiken. Till slut borde det jämna ut sig så att vi inte ens märker om det är den ordinarie eller den försenade tvärbanan som dyker upp. Sen var den i alla fall, fyra minuters väntetid förlängdes till åtta.

På jobbet väntade den låååånga att göra listan. Bara att bita tag i det sura äpplet och börja beta av den. Ute smattrade regnet fortfarande. God morgon arbetsveckan!

A good monday

En bra måndag idag.

  • Helgen var utmärkt. Får första arbetsdagen att kännas bättre.
  • Någon mig kär var glad, lättad och redo för nya utmaningar.
  • Friskförklarad av läkaren. Det var inte det vi misstänkte.
  • Biltrafiken var snäll och smidig precis när jag behövde den.
  • Våren är här för att stanna.
  • Informationen om senaste genomförda projektet är ute.
  • Insåg att jag är ledig även på fredag. Visste inte det. En extra dag bara så där!
  • Känner mig mätt.
  • Två träningspass inbokade. Nu ska det köras hårt.
  • Project Runway All Stars ikväll.
  • Har lite att se fram emot.
  • Detta inlägg #72 i #Blogg100 utmaningen gick fort att skriva.


Måndagen slår till 

Måndag morgon kan ibland börja på söndag eftermiddag. I alla fall börjar våndan inför arbetsveckan vid den tidpunkten. Allt som väntar på att bli gjort under veckan radar upp sig tydligt i huvudet och det är lätt hänt att man ryggar tillbaka inför den synen. Första reflexen blir då ”Oh vad jobbigt! Orkar inte! Låt mig få ha helg lite till”.

Men ingenting hjälper. Helgen tar slut, klockan ringer och jag sitter på bussen på väg till jobbet. Veckan drar i gång med eller utan min goda vilja. ”Kom igen nu sömntuta. Vakna! Vi har mycket att stå i” tycks den säga. Och jag lyder snällt. 



Bild

Jag älskar måndagar!

Jag älskar måndagar!

Måndagar är speciella dagar. De kan vara jobbiga och tunga. Den första arbetsdagen på veckan. Direkt efter ledighet och troligtvis rolighet kommer måndagen. Som en glädjedödare. Nu är det allvar. Upp och hoppa. Här ska en massa måsten göras. Vad finns på listan att beta av? Måste 1- check, måste 2 – check, måste 3 – check….och så går det på. Check! Check! Check!

Samtidigt som det första steget in på en ny arbetsvecka kan vara tungt så finns det också en förväntan på vad den nya dagen och veckan har att komma med. Allt är fortfarande möjligt. Varken de bra eller de dåliga sakerna har inträffat. Hoppet lever! Tänk om jag får det där samtalet idag. Tänk om just det där jobbet jag vill ha blir mitt. Tänk om…. Allt är öppet och möjligt. Hääärliiiiigt.

Måndagar är speciella dagar i mitt liv. Flera stycken har haft avgörande betydelser för mig. Riktigt svåra och tunga måndagar där livet hängde på en skör tråd. Tursamt nog har både utgången av sjukdomsbeskedet och bilolyckan med totalkvaddad bil och hela familjen i bilden haft positiv utgång. Måndagen den 31 juli 2000 och måndagen den 4 oktober 2009 visade sig vara riktigt bra måndagar. Avgörande sådana.

Men det finns två måndagar som slår alla måndagar, både förgångna och kommande sådana. De är de bästa måndagarna i mitt liv. Alla kategorier. Måndagen den 12 december 1988 och måndagen den 23 april 1990. Omvälvande dagar. Oförglömliga dagar. Inledningsvis jobbiga de med men i slutänden ack så belönande. De måndagarna levererade kan man säga. Och det gjorde jag med. De två viktigaste personerna i mitt liv dök upp just dessa måndagar. Mina underbara älskade söner.

Svårt för mig att ”hata måndagar” hur de än blir. Mycket lättare att älska måndagar. För mig är de för alltid början på någonting nytt. Någonting bra. Så måndagen den 8 april 2013 vad gömmer du för mig? Kommer jag minnas dig eller flyter du förbi osedd? Hatad eller älskad?