Det är så lätt att missförstå saker om man inte lyssnar eller läser ordentligt. T o m att se något med egna ögon är ingen garanti på att man har uppfattat det rätt. Låt mig berätta en liten anekdot (gissar att ni anade att den skulle komma).

Igår hände det en del förändringar på jobbet vilket min bloggande kollega skrev ett kort inlägg om. Del av förändringen är riktigt kul och delar av den egentligen milt uttryckt mindre rolig. Detta uttrycks på ett finurligt och skojigt sätt av John i inlägget.

Sent på kvällen igår kommer Kjelle hem och som vanligt, om jag är vaken, kör vi en kort avstämning om hur dagen har varit för honom och för mig. Vid det här laget känner han till namnen på några av mina arbetskamrater. John har, som han förmodligen oftast gör hos andra, fastnat även i huvudet på min man. I samtalet nämner Kjelle lite snabbt att Fille hade varit och hälsat på honom. Aha, ok, hade gärna velat se och träffa Fille lite oftare. Varför kom han inte hem en stund tänkte jag men sa inget.

Efter en stund säger Kjelle ”Och John har visst sagt upp sig! Han ska sluta.”. Va? Har jag missat något tänker jag. Har det hänt något sedan jag gick hem för dagen? ”Nej det har han inte!” svarar jag snabbt. Hur vet Kjelle att det händer saker på mitt jobb, han som varken har Facebook eller är bevandrad i sociala medier funderar jag. Fick inte ihop det i huvudet för ett ögonblick tills han säger ”Filip läste det på…”.

Naturligtvis blev jag tvungen att läsa upp det Fille INTE hade läst tillräckligt ordentligt. Där stod det något helt annat. John ska inte sluta, han har faktist bara börjat.

Lärdom: i min familj vet alla vem John är och ibland, när vi t.ex. slarvar med läsningen, drar vi förhastade slutsatser.