Pirrigt och förväntansfullt

Idag är det pirrigt. Lite som inför den första skoldagen. En massa förväntningar. Kommer finnas mycket att lära sig. Läskigast är nog att lägga alla namn på minnet. På senare år har jag blivit riktigt kass på det. Man vill inte verka snorkig det första man gör. Får väl ha alla sinnen på spänn så att all ny info sjunker in ordentligt. Huga.

Under det senaste året har jag inte precis haft inarbetade rutiner. Inte mer än en gemensam förmiddags fikastund med maken. Resten av dagarna har kunnat byggas upp utifrån behov och dagsform. Ganska lätt att vänja sig vid. En hel del nytta har jag gjort men mest har det nog varit ren avslappning. Får vänja av mig från det nu. På gott och ont.

Har också bestämt mig för att åka kommunalt till jobbet. Det är mycket länge sedan det hände. Har antingen haft väldigt nära till jobbet så att jag har kunnat gå eller cykla  alternativt har det varit enklare och fortare att ta bilen. Kommer klara mig på 30-40 min dörr till dörr. Känns också bra.

Det sista lilla blir att välja utstyrsel. Vad ska man ha på sig första dagen. Kanske det svåraset beslutet att ta. Första intrycket är viktigt 🙂