Den låter sig inte fångas

Vet inte om det hänger ihop med min förkylning (eller vad det nu är) eller ren deppighet över att sommaren snart är slut och hösten närmar sig sakta men säkert. I vilket fall som helst känns det som att jag skulle behöva fånga regnbågen för att lyfta humöret. Såg skymten av den häromdagen och blev glad. Nu så tänkte jag men den smet ifrån mig ju närmare jag kom. Lyckan låter sig visst inte fångas så lätt. Den vill hålla sig på avstånd och låta oss längta efter den. Men en dag. En dag då är den fast.

IMG_7872.JPG

Att längta bort ibland

Det där med att leva i nuet kan vara svårt. Att bara fånga dagen. Avslappnat, coolt, njutbart. Här är den, måndagen, nu ska den fångas och avnjutas. Jag vill. Jag försöker. Att inte vara någon annanstans i tid och rum. Bara vara. Här och nu. Istället fångas jag. Av tankar. Av längtan. Av resan. Och så är jag plötsligt där. Någon annanstans.