Det osagda finns inte

Det var ett tag sedan jag fick ihop ett inlägg. Vet inte riktigt vad som hände. Kände inte att jag hade något tema som jag kunde bita tag i eller kanske mer rätt uttryckt, som bet tag i mig. Oftast krävs det starka känslor för att jag ska gå igång. (Nej, jag menar inte det du tänker på utan mer att jag måste vara engagerad hela vägen. Oooops, menar inte så heller. Du fattar vad jag menar!)

Någonting var det som hände när jag famlade efter teman för helt plötsligt transformerades jag till en poet. Jag bara gled in i diktningens värld och uppslukades av den i ett antal dagar. Helt oförklarligt för mig själv och mina närmaste som förärades några dikter från ingenstans. Misstänker att ett tillfälligt svårmod bara gav mig en jätteskjuts in i ordens lekrum. Drösvis med ord bara rann över mig och dansade fram i takt och rim. Jag spottade ut små dikter på löpande band. Som om någon hade tryckt på en knapp. En otroligt härlig känsla att försvinna in i en kreativ dimma och glömma allt annat. Egentligen spelar det mindre roll om det man får fram är bra eller dåligt, om det någonsin får se dagens ljus eller aldrig kommer läsas av någon annan. Det viktiga är att man får utlopp för det som man bär på och som kanske tynger ner en. Så fort en tanke blir ett uttalat ord blir det också konkret och verkligt. Det osagda finns inte men det sagda lever för alltid kvar.

Min fas tog snabbt slut. Lika tvärt som den började. Lastade av en massa känslor och tankar genom att konkretisera dem till ord och helt plötsligt var allt mycket lättare. Den första dikten fick ni läsa men resten har jag låst in. Kanske får de titta ut och dansa en sväng till nästa gång jag försvinner in i poesins land. Eller så lastar jag bara av ett lass till som får ligga och lagras ihop med de övriga.

Under tiden kommer jag återgå till det vanliga bloggandet. Tänker utmana mig själv med att vara med i Blogg100-utmaningen och försöka blogga dagligen i 100 dagar. Galet med tanke på min kreativa torka men det krävs lite galenskap om man ska förflytta gränser. Så stå ut med mig framöver. Kommer nog bli både högt & lågt och kort & långt och nytt & gammalt och lite av varje. Eller så går det med utmaningen som med nyårslöften. De håller i några dagar. I bästa fall.