Gillar att betrakta folk på stan eller tunnelbanan och tänka mig in i deras liv. Att tolka utseende, klädval, hållning. Mycket kan utläsas av det yttre. En del av tolkningen bygger på fördomar men resten är faktiskt rätt träffsäkert. Vi alla skickar ut signaler om vilka vi är och hur vi vill uppfattas av vår omgivning. Helsvart, brokigt, färgglatt, högklackat, bekvämt, sportigt, tillknäppt. Rent, skrynkligt, koordinerat, skrikigt, utmanande, ambitiöst, blygt.

Även om jag är intresserad av de yttre attributen så är det som göms invändigt ännu mer spännande. Ibland när jag står mitt i den överfulla tunnelbanevagnen och ser ut över ett myller av huvuden kan jag inte låta bli att tänka att vart och ett av dem gömmer ett helt universum av hemligheter, drömmer, upplevelser, dumheter, bekymmer, sorg, lycka, kunskap och Gud vet vad mer. Önskar ibland att jag hade förmågan att se in i deras liv. Vad gjorde den långa blondinen precis innan hon steg på tåget? När träffades det här paret som inte kan slita sig från varandra? Vad jobbar hon med? Varför haltar han?

Även om mycket knyter ihop oss så finns det lika mycket som skiljer oss åt. Vi är alla individer och var och en av oss unika på vårt eget specifika sätt. Det är det härliga med livet, att vi alla fyller en funktion i vår stora myrstack.