Plikten kallar

Tänk att pliktkänslan är påkopplad även när man sover. Denna måndag, så som förra veckan, vaknar jag exakt två minuter före väckarklockan. Som om Jante bara väntar på att få knacka en på axeln och säger att nu är det snart dags att vakna, förbered dig. Upp och hoppa! Hoppar plikttroget upp när Jante kallar.

På vägen till jobbet var inte allt som förra veckan. Bajenhalsduken satt inte på sin plats och städarenen hälsade på mig innan jag ens hann göra ett eget försök. Blev riktigt glad! NK’s omklädda skyltfönster andas numera Påsk och vår. En färgexplosion av nyckläckta ägg fyllda med vårplagg samt annat smått och gott, förstärkt av trudiluttig musik som strömmar ut ur högtalarna och hjälper oss förbipasserande att vakna ur vår vinterdvala. Fick stanna för röd gubbe denna gång. Bekom mig inte alls. In på torget och upp för trappen. Och så var vi där igen.

Sedan jag började mitt nuvarande jobb har jag inte hunnit till min BodyCombat vilket gör mig ganska besviken. Kan inte längre få utlopp för underliggande frustrationer genom luftslag. För att väga upp för den förlusten tänker jag ikväll återuppta Zumba. Kanske kan frustrationerna titta fram med lite höftvickningar. Är dock lite orolig för att mitt flås inte kommer räcka till och att koordinationsförmågan inte längre är som den en gång var. Ser däremot riktigt fram emot glädjen i dansen. Lite skaka rumpa kan säkert skaka bort Jante också.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s