Förändringens vindar blåser. Illavarslande sådana. Ända sedan valet där främlingsfientliga krafter tog mark har deras anhängare fått luft under vingarna. Helt plötsligt har det blivit mer rumsrent att uttrycka sitt hat öppet eller utagera sina åsikter genom att ignorera andras. Vad är det som har gett dessa hatare råg i ryggen? Jo, förmodligen insikten om att de är många och att de blir fler och fler.

Att det finns människor som hatar sig själva och alla andra känner man till sedan länge. Det är inget nytt. Själv har jag alltid hävdat att det är lättare att hantera någon som öppet säger var den står än en som håller en neutral fasad men invändigt hyser förakt. Svårare att bemöta hatet då. Får nog revidera min tanke sedan den annars så tysta massan hatare allt mer öppet börjar lufta sina åsikter. Trenden är obehaglig.

Vad är det för vindar som blåser när en äldre dam i tunnelbanan tar sig friheten att öppet kränka en medpassagerare för att han är mörkhyad? Kan verka harmlöst men absolut obehagligt om ni frågar mig. Läs Metro.

Att någon okänd person systematiskt plockar ned alla reklamblad upphängda i vår bostadsrättsförening som har till syfte att samla in kläder till behövande och ersätta dem med sina egenproducerade hatlappar är absolut en förflyttning åt ett oönskat håll. Man undrar vad det är som ger den personen rätten att frånta mig min demokratiska rätt till ett ställningstagande och handling? Om jag vill dela med mig av det jag har kan ingen hatare hindra mig men ändå känner jag mig både kränkt och rädd. Rädd för den förflyttning som detta hat gör. Det kommer allt närmare och förändringens vindar blåser allt hårdare.